Det nordiska medielandskapet

De nordiska medierna präglas av starka, oberoende medier vilket ställer höga krav på innehållet som skapas på kommunikationsavdelningarna. Robert Söderling, vd på Retriever, ger sina bästa insikter om det nordiska medielandskapet.

Samtliga nordiska länder har en snarlik tradition av starka, oberoende medier och en kritisk journalistik. Mediekonsumtionen är hög vilket har lett till en hög allmänbildning bland det nordiska folket.

–  En annan gemensam nämnare är att vi i Norden är extremt tidningstunga. Räknar du upplaga per capita ligger Japan i topp – sedan kommer Norge tvåa, Finland trea och Sverige seglar in på en fjärdeplats. Annars ser vi skillnader framför allt mellan mediehusen, snarare än mellan länderna, säger Robert Söderling som har jobbat mot de nordiska mediehusen sedan 2005.

Slaget om gratistidningarna

–  Vad gäller gratistidningar kan vi däremot se vissa skillnader. I Sverige och Danmark blev det stora succéer, i alla fall sett till antal läsare, med en topp runt år 2006-2007. Efter en period av hård konkurrens och mer eller mindre ett ”gratistidningskrig”, följde sedan en period av nedläggningar och sammanslagningar. I Finland blev det inte riktigt samma hype även om både Metro och Sanoma hade gratistidningar som också med tiden slogs samman. I Norge däremot fick gratistidningarna aldrig något fäste, vilket ledde till att Norge aldrig kände av den våg av uppgång och fall av gratistidningar som drabbade övriga marknader.  Det kanske också ska tilläggas att detta inte gäller hushållsdistribuerade gratistidningar där situationen varit en annan, fortsätter Robert.

Vår tradition av kritisk, oberoende journalistik ställer höga krav på innehållet som skapas av kommunikationsavdelningarna. Inte minst i dag när debatten om fejknyheter ligger högt upp på agendan, menar Robert Söderling:

–  Vill du få genomslag för ditt budskap måste du helt enkelt ha en god förståelse för hur journalistik fungerar. För oss som är mediebevakare och analytiker betyder det att vi har möjlighet att lita på vad vi möter i medierna på ett helt annat sätt än i andra delar av världen. Vi behöver inte lägga lika mycket tid på att granska innehållets sanningshalt och kan istället lägga mer tid på själva analysen.

Starka i den digitala omställningen

Det är ingen hemlighet att konsumentens nya medievanor och nya konkurrenter som Facebook och Google skapat tuffa utmaningar för mediebranschen – så även för de nordiska bolagen.

–  Många sliter med fallande intäkter och digitala utmaningar. Men de allra flesta mediehus tjänar pengar i dag och har varit duktiga på att dra ner på kostnader – även om det såklart i många fall fått tråkiga konsekvenser även för journalistiken, säger Robert Söderling.

–  Faktum är att samtliga nordiska länder ligger långt framme i den digitala omställningen – även om receptet inte någonstans är klart. Norge utmärker sig då de tidigt haft starka mediekoncerner som exempelvis Schibsted som lyckats skapa hållbara affärsmodeller. För att kunna konkurrera mot jättar som Facebook och Google och klara av omställningen krävs kapital.

Personliga nyheter framtiden

Robert Söderling ser tre tydliga spår när han siar om hur medielandskapet kommer utvecklas under de närmaste åren:

– Det första är att vi med all säkerhet står inför ett paradigmskifte mellan masskommunikation och den individuella, individanpassade kommunikation som Facebook blev startskottet för. Digitala lösningar som gör det möjligt för kunderna att enbart ta del av det man är intresserad av. Här kämpar mediehusen för att hitta affärsmodeller. Ur ett samhällsperspektiv är det såklart en trist och riskabel utveckling där de så kallade ”filterbubblorna” fullkomligt skulle ta över.

Det andra spåret som Robert Söderling är säker på att vi kommer se mer av är databoomen.

– Databoomen kommer bara fortsätta. Allt handlar om data och samtliga mediehus jobbar numera med att samla in information. Svårigheten blir att dra rätt slutsatser och skapa vettiga analyser av informationen.

Slutligen menar Robert att det bara kommer bli svårare och svårare att definiera vem som står bakom de budskap vi möter.

–  Källkritik kommer bara bli mer och mer komplicerat, menar han. Retriever och andra liknande medieanalytiker kommer bli otroligt viktiga i detta sammanhang. Det är vårt ansvar att ge en sann mediebild till våra kunder.

Om Robert Söderling

Robert Söderling, VD Retriever

Gör: Vd på Retriever.

Bakgrund: Robert började jobba med Retriever från ägarsidan redan år 2000. Då var Retriever ett helsvenskt bolag som omsatte cirka en miljon kronor och hade sex anställda. Retriever var ett av de absolut första bevakningsföretagen som spindlade nyheter på nätet. Under 2002 jobbade Robert med fusionen av Retriever och det norska bolaget Nordiske Nyheter och sedan aktivt med försäljningen av Retriever till norska Schibsted. I 2003, strax innan Retriever såldes till Schibsted, fick Robert anställning i Retriever och blev två år senare, 34 år gammal, vd för bolaget. Sedan 2005 har Retriever etablerat sig även i Danmark och Finland och vuxit från 28 medarbetare och cirka 40 miljoner kronor i omsättning till en omsättning på cirka 325 miljoner och ett 170-tal medarbetare.

Tänker på just nu: ”På att barnet i magen som skulle komma i maj visade sig vara tvillingar. Så nu är det mest barnvagnar och minibussar det pratas om hemma …”