Rapportsläpp: Alla har ett namn 2018

För sjätte året i rad har Retriever och We Effect undersökt hur bistånd från Sverige till afrikanska länder söder om Sahara synliggörs i svenska tidningar. Fokus ligger på att analysera bilderna i rapporteringen.

Den svenska mediebilden av Afrika präglas fortfarande av namnlösa människor. Trots att situationen har förbättrats, är det fortfarande färre än varannan afrikan som namnges på bild i tryckta medier. På webben är andelen ännu lägre. Det visar vår nya rapport Alla har ett namn 2018 som vi har gjort på uppdrag av We Effect.

 

Allt fler personer namnges i media

 

Under 2017 fick 47 procent av de mörkhyade afrikanerna som var med på bild sitt namn publicerat i biståndsrapporteringen. Trots att andelen ökat rejält de senaste åren är skillnaden fortfarande anmärkningsvärd – för vita människor är siffran 95 procent. Rapporten visar också att offerbilderna blir vanligare i rapporteringen. Under 2017 var 28 procent, drygt var fjärde bild, bilder på offer i biståndsrapporteringen. Antalet offerbilder är den högsta på sex år.

 

- Vi har analyserat den svenska biståndsrapporteringen i sju år och det är såklart positivt att allt fler personer namnges i media. Men det är fortfarande en väldigt stor skillnad på hur ofta namn anges beroende på var man kommer ifrån. Vår rapport sätter fokus på frågan och kommer förhoppningsvis fortsätta bidra till att allt fler personer namnges, oavsett hudfärg eller nationalitet, säger Ioanna Lokebratt, medieanalytiker på Retriever.

Ladda ner rapporten.

 

Fler slutsatser från #allaharettnamn 2017:

  • Rapporteringen om bistånd i Afrika ökade. Efter att ha varit på nedgång de senaste tre åren vände antalet artiklar upp igen 2017. Totalt 898 artiklar fanns att läsa i tryckt media, jämfört med 816 året innan.
  • Det är bistånds- och insamlingsorganisationer som i första hand sätter agendan i biståndsrapporteringen. I mer än hälften av artiklarna är det representanter för organisationerna som uttalar sig. Under 2017 ökade också den svenska biståndsmyndigheten Sida sin synlighet. Lokalbefolkningen kommer däremot nästan aldrig till tals.
  • Andelen offerbilder ökar och är nu den vanligast typen av bild i rapporteringen. Drygt var fjärde bild i undersökningen framställer människor som offer.